Resor & ny aupair
Tjena!
Mycket som sker mest hela tiden nu, har äntligen bokat min resa under min 13 månad till Emma. Så den 28 december sätter jag mig på planet till LA, efter ca en vecka åker vi tillsammans till New York också innan jag beger mig hem till Dallas igen. Därefter återstår det bara en vecka innan jag är tillbaka i kalla Sverige igen. Måste säga att just nu känns det riktigt tugnt. Jag vill inte alls åka hem. Tänker varje dag på hur tomt det kommer bli utan pojkarna, jag saknar ju dom efter att ha varit borta en helg! Jag hoppas att det kommer kännas bättre närmare avresa, men skulle också bli väldigt förvånad om det verkligen skulle bli så. Inte mycket att göra åt dock, det är ju som det är.
Familjen har bestämt sig för en ny Au Pair nu också. Pratade med henne igår på skype och vi pratade på i nästan en & en halv timme. Hon kommer från Örnsköldsvik & verkar hur gullig som helst. Tror hon kommer passa bra i familjen.
Idag har jag jobbat hela dagen. En playdate & två flödande näsblods incidenter kan väl beskriva det ganska bra. När jag slutat blev det starbucks med Evelinn & även en snabbis på IKEA. Hittade dock inga chokladkalendrar men det var mys endå!
Som sagt är det massa skoj på gång just nu:
Älskade Carrobästis kommer hit om ynka 2 dagar och hälsar på.
Nästa helg tar jag & Carro plus Evelinn, Eli & en till en roadtripp ner till New Orleans över helgen.
Farmorn & hennes man kommer hit för att fira jul.
28 dec - 11 jan Los Angeles & New York med Emma.
Allt detta gör ju att tiden kommer rusa iväg. Det ger mig lite ångest, men samtidigt kommer det ju bli så jääkla kul!
Nu ska jag dra mig mot sängen! Puss på er!
2 dagar ♥
Halsfluss
Hej era fiskfenor!
Sitter här och kollar på Real Housewives of någon stor stad i USA som jag inte vet vilken. Är ju samma goja oavsätt så det spelar liksom inte så stor roll.
Har hänt mycket sen jag skrev här senast. Har hängt mycket med Evelinn som är en svensk tjej som varit här ett par månader nu. Har varit ute nångång, blivit mycket planerande på starbucks för våran New Orleans resa om ca 2 veckor och lite annat.
Denna helgen har dock inte varit något att hänga i julgranen. Eller fredagen var väl helt okej, kollade på Flickan som lekte med elden för första gången. Det är verkligen helt underbart att kolla på en svensk fim och känna igen massa grejer i bakrunden. Som svenska trafikskyltar och svensk natur. Filmen var bra dessutom, men allt svenskt blir liksom bra när man befinner sig på andra sidan jorden. Dessutom lunchade jag med Lidia tidigare på dagen. En tjej som jag träffade på min tyska klass.
Däremot blev det värre på natten där, jääädrar vad ont det gjorde i halsen och så feber på det. När klockan ringde halv 8 för uppstigning till tennis var det bara att glömma. Lite tråkigt eftersom jag nu bara har en enda lektion kvar plus finals. När jag sedan orkade pallra mig ner för att berätta för värdföräldrarna om mitt tillstånd & att jag skulle tillbringa resten av dagen i sängen blev jag även så yr att golvet var det enda alternativet. Så då kände min värdmamma att det var likabra att gå till doktorn. 200 dollar för en enkel halsflussundersökning, eller strep throat som dom säger här plus medicinen på det! Det är sjuka pengar och nått som min försäkring troligtvis inte kommer täcka. Närmaste ställe som tog min försäkring var nämligen en ganska bra bit bort så snälla som mina värdföräldrar är sa de att de kunde betala det istället. Och de har varit så gulliga hela helgen! Passat upp och kommit med te & soppor & lite allt möjligt!
Har alltså spenderat hela helgen i sängen, har sovit nått sjukligt mycket och knappt ätit någonting. Det var väl precis vad som behövdes + lite bra medicin för nu mår jag otroligt mycket bättre! Ska dock fortsätta med pillerna tills mitten av nästa vecka för att det inte ska komma tillbaka.
Eftersom jag är allergisk mot pencillin fick jag 3 olika piller som jag ska ta! Sket dock i steroriderna då det kändes lite mycket. Kommer väl bli pillermissbrukare som det är! Nej men fick iallafall painkillers & jädrar! Dom blev man ju helt go i bollen av asså. Förstår att man inte ska köra bil efter man tagit dom..
Nu blir det sängen för mig!
Puss på er gurkor!
towards the end
Det är bara så jäkla sjukt! Kan verkligen inte förstå att det har gått så långt. Jag får ångest, det betyder ju verkligen att jag också lämnar snart. Jag kan hålla på och planera min resemånad hur mycket jag vill utan att det verkligen känns nära. Men nu går det liksom inte att undvika. Om 2,5 månad är jag hemma i Sverige igen. Självklart kommer det bli helt underbart att träffa min fina familj och släkt och alla älskade vänner igen, men det kommer ändå bli så svårt att lämna. Det svider i hjärtat redan nu när jag tänker på att jag inte längre kommer kunna träffa pojkarna varje dag. När man åkte hit visste man att man kommer komma tillbaka efter ett år igen med säkerhet och träffa alla igen, men när jag åker därifrån har jag ingen aning om när jag kommer få se dem igen. Jag vet inte ifall människor som inte gått igenom nått liknande kan känna igen sig i detta, är ganska så säker på att det är svårt att förstå vilken relation man får med sin värdfamilj och vännerna här om man inte testat på. Därför är jag iallafall glad för att jag har Frida där när jag kommer hem. Önskar bara att jag skulle kunna finnas där för henne också! För depressionen kommer komma, frågan är bara när.
Just nu håller min värdfamilj på att leta efter en ny aupair. Min värdpappa sa att de "visat intresse" för 6 st tjejer. Alla från sverige. Nått som både känns riktigt kul och lite jobbigt. På nått sätt blir ju allt mer personligt om det skulle komma en ny svensk hit. Liksom jobbigare att lämna över allting och presentera denna personen för alla mina vänner och "mina" saker. Men samtidigt är det ju massor med fördelar också, iallafall så länge man funkar ihop.
Nu ska jag försöka sluta tänka på hur lång tid det är kvar och istället ta tillvara på tiden! Förhoppningsvis får jag se New Orleans, Los Angeles, New York och DC innan jag åker hem. Plus att jag ska få uppleva Thanksgiving och en amerikansk jul. Dessutom kommer älskade Carro om 16 dagar! Sen ska jag umgås med min värdfamilj också. Mycket saker att se fram emot villsäga. Kommer komma hem urfattig, men det är ju som det var innan jag åkte också så det blir ju ingen skillnad.
Tre gånger har vi setts härborta. Det är väl ganska bra för att ha bott 300 mil ifrån varandra. Första gången här i Dallas, andra gången i SF och sista gången tillsammans med resten av gänget i SF igen. Vi har haft sjukt kul som alltid och nästa gång vi ses igen är det hemma i Jönköping. Tills dess får vi dra våra dåliga skämt över skype ♥
